Så här kommer det att bli med den här bloggen nu. 

På lördag åker jag till Taize. Tills dess kommer jag kanske att skriva något inlägg om något ridpass, men jag kan inte lova 100% uppdatering.

Under Taizeresan kan jag inte uppdatera någonting alls. Kanske att det kommer något tidsinställt, men ännu en gång, kan inte lova någonting. 

Just nu sitter jag bara här och glor och går runt som en zombi och har inte någon större lust till någonting. Depperiod? Men därför blir det som det blir...

 

Men efter Taize kommer skolan att börja, jag kanske kommer flytta Sacke till skolan, och då kommer ni att få höra  om hur det går och det kommer att bli normal, rätt så bra uppdatering, eller så kommer han stå kvar hemma och då kommer ni att få höra om hur det går med det. Jag kommer även att börja skriva mer om de andra hästarna, något som jag inte gjort så mycket på sista tiden, men de gör också framgångar även fast jag inte skriver det här.

Men ni får ha tålamod, för om jag inte rycker upp mig innan skolan så måste jag i alla fall göra det när skolan börjar, dels för min skull men även för alla andras också... 

Så jag kommer hem från Taize den 14e augusti, och skolan börjar den 16e. Så runt då kommer det att bli bra uppdatering, så ge inte upp :P 

och jag kommer att bli så mycket bättre på att fota nya bilder, det kan jag (nästan) lova ;) 

 

Har lite bloggtorka... Jag vet inte, utan att vara elak men det känns på något sätt lite onödigt att blogga just nu. Dels för att det inte känns som jag har tiden att sitta och skriva, men mest för att jag faktiskt lägger ner tiden men ändå har i i genomsnitt 4 unika besökare per dag, och de senaste dagarna max 4/dag, helt ärligt. 

det gör ju att det känns helt onödigt att uppdatera, fota till bloggen, faktiskt fixa det sista i designen och sitta och skriva bra och inte tråkiga inlägg, och det hjälper ju inte precis... Vissa dagar skiter jag i det helt, som ni kan se på de gul/beiga staplarna som visar antal inlägg... 

Min blogg går under... 

 

jaja, mitt i min depperiod vill jag i alla fall tacka de som faktiskt kollar in här varje dag, eller varannan, spelar ingen roll. Tänk positivt så är det faktiskt fyra (eller tre då om man inte räknar med mig) människor som lägger ner tid och kollar varje (eller varannan) dag på bloggen. Det är tre mer än bara lilla jag så det är en början :P Tack :) 

 

 

Imorse red jag ju som sagt på Sacke. Red barbacka en lugn tur i skogen, myspys, om det inte hade varit för alla myggor. Dränker självklart Sacke i myggmedel innan jag drar, men det räcker bara för ca halva högen av myggor. Resten av hälften är väl immuna eller något. Jekla cybermyggor. Här hemma finns det en sådan hög med myggor att det inte är klokt! De hälften som var kvar var dubbelt så många som t.ex. i Stockholm när man red ut. Beror väl på att vi bor precis vid tämnarn och massor av skog (bor på Tämnargården). Irriterande är ett milt ord... 

 

Har precis ätit lunch, och nu är jag "ledig" igen och ska smita iväg och rida Elaine. Tänkte rida ut med henne också, fast i lite högre tempo (och med sadel :P ). Fast det blir första gången jag rider ut på henne så det blir spännande :) Men det är en trevlig pånne så det ska nog inte vara något problem :P 

 

Sedan (klockan 18-21) tänkte jag dra till Tirk på fixarkväll. Har man licens får man massor av fördelar, t.ex. gratis anmälningsavgift till alla tävlingar på TIRK, 1000 kr presentkort, 5 gratisträningar m.m. Men man måste även hjälpa till på t.ex. augustitävlingarna och ett antal fixarkvällar, och ikväll ska det vara en av dem så tänkte titta in och hjäpa  lite. 

 

Spännande dag, jag är taggad :P 

 

Ska ut och rida Sacke på morgonen nu. Klockan är sex. Är ju van att gå upp tidigt för att t.ex. åka till skolan eller jobbet, men har inte ridit på morgonen på ett tag. Vet inte varför faktiskt. Det är rätt så mysigt och tyst och skönt på morgonen. Alla lata människor sover (ink jag dåra i vanliga fall :P ). Anledningen är för att jag inte kommer att hinna annars. 

pusspuss :P 

Redan i början av de tre veckorna jag nu har spenderat i Östervåla/Harbo blev jag delad den plats som den lilla tjejen som behövde tas om hand hela tiden och inte fick göra någonting som kunde vara farligt. Detta berodde mest på att jag inte har fyllt 16 än. 

Jag är född -96, men eftersom jag inte fyller år förrän i oktober så är jag fortfarande 15. Alla maskiner som "kunde röra på sig", alltså som var motor- eller eldrivna på något sätt, var det 16årsgräns på. Därför fick jag inte använda någon maskin alls, t.ex. gräsklipparen (varken den man sitter på eller den man skjuter framför sig), häcksaxen (som var eldriven), trimmern osv. Jag fick inte heller köra maskiner, t.ex. elbilen (golfbilen) eller den lilla "trädgårdstraktorn". Kort och gott, det enda jag fick använda var en sekatör och en kratta... Då hjälpte det ju inte att jag också var den enda som var 96:a, alla andra var 95or eller äldre. Direkt blev jag tjejen som inte fick göra annat än att rensa rabatter för att jag var för liten... 

 

Med tiden fick jag göra mer och mer. Elbilen fick jag provköra redan andra dagen och varje dag sedan dess (även fast folk retades och sa saker som "får du verkligen köra den här, du som är så liten?!"), de var tvugna att låta mig köra gräsklipparen (som man skjuter framför sig) en dag när vi hade människobrist, trädgårdstraktorn snodde jag till mig för någon vecka sedan (när ingen såg ;) ) och har använt lite sedan dess (fast då såg folk men lät mig köra ändå... :P), häcksaxen fick jag också använda förra veckan och även den här veckan osv. De märkte väl att de inte kunde hålla mig borta från maskinerna ;) Men då var det ändå försent, jag var redan den lilla tjejen och det tog ett tag att ändra på... 

 

Hemma är jag äldst av många barn. Då blir det automatiskt jag som tar ansvar och är den där äldsta som mycket vilar på. Jag är inte van vid att ha många som är äldre och lixom "kollar ner" på en (även bokstavligt, alla var längre än jag!) och är de som tar ansvaret och är de äldre och lixom har mer pondus i sättet. Istället för att vanligtvis vara den som visar och hjälper så fick jag hela tiden vara den som blev visad och hjälpt, eftersom vid det laget jag fick testa maskinerna var alla andra redan vana vid dem. 

 

Jag har faktiskt ingen aning om vart jag ville komma med det här inlägget, haha. Tänkte bara säga att ibland får man anpassa sig efter hur det faktiskt är. Istället för att skrika och dampa ut för att jag var för liten i början så visade jag mig mogen och fick tillslut göra lika mycket som alla andra. 

Sedan ville jag väl även säga att (så länge det inte är någon lag på åldersgräns, som t.ex. att köra bil) så borde man kolla på varje individ. Är den här mogen och ansvarsfull nog att använda den eldrivna häcksaxen, eller kommer den leka kannibal och springa och cutta alla i småbitar? Så, jag fyller 16 om tre månader, so what? :P 

Nu känns det som om det verkligen är sommarlov! Jobbet har slutat och det här var sista tävlingen, för jag tänker inte åka den 21a. Jag playar det safe nu. Den här tävlingen gick bättre än jag hade hoppats på, och då avslutar jag så och har sommarlov och tar nya tag efter sommaren.

 

Men back to the subject, sommarlov. När man tänker hästsommar tänker man barbackaturer, skratt, terränghoppning, race, långritter med ryggsäck (med typ kakor i? Fika i skogen medan hästarna betar :) ), bada och massa, massa annat. Sådant har jag inte kunnat göra hittills, pga jobbet och därför har jag haft lite tid, och den tiden jag hade förberedde jag inför tävlingen. Nu har jag till den 4e augusti på mig att göra så mycket av det här som möjligt. Jag kommer att vara en liten duracellkanin. Förra sommaren var inte mycket att hurra för, men den här kommer att bli AWESOME! 

 

bild lånad från google.se

Vad kan jag säga? Haha min ponny är världens snällaste, han verkligen bjussade till 100 idag! 

Det började med att vi körde vilse som in i... Jag hade ingen aning om vart vi hamnade, och från att det var meningen att vi skulle komma i nästan för god tid så började jag mentalt förbereda mig för att jag kanske skulle behöva stryka mig från första klassen och verkligen pressa till den andra... Men skam den som ger sig, och ca tio över nio rullade vi äntligen in på parkeringen till Hofors ridsällskap.

Jag kastade mig ut ur bilen. Första klassen ,"LE", började nio, och det var en b-ponny, tre eller fyra c-ponnyer och så skulle jag vara fyra bland d-ponnyer. De höll på att höja till C...

Jag sprang upp till sekretariatet och anmälde mig. Så typ bad jag på mina bara knän att få starta sist bland D-ponnyerna. Det skulle ge mig lite mer tid i alla fall så kanske jag skulle klara det här... De svarade att det kunde jag få göra, även fast jag bara skulle tjäna 2 ekipage på det, för klassen var nästan slut nu. Speaker/domaren som vi trackade mitt i tävlingen sa att jag hade 10 minuter på mig, max.

Sprang som 17 tillbaka till pappa, vi lastade ut en rätt så chillad Sacke och kastade på alla grejer. Är fortfarande förvånad (och stolt) över hur han verkligen fann sig i det och stod blickstilla. Fick på allting, jag drog på mig västen och gick in till lervällingen till framridningsbana. Det var lera och vatten, och mitt på framhoppningen var det en stor jekla vattenpöl. Hann bara trava och skritta på framridningen, sedan gick jag in på framhoppningen. Galopperade ett varv, hoppade sedan krysset en gång och oxern två gånger. Första gången på oxern var han lite försiktig eftersom vattenpölen var ett galoppsprång efter hindret, men andra gången struntade han i det och plaskade på :) 

Mer än så hann jag inte, för de sa att jag var efter den här ryttaren. Och då slog det mig att jag hade absolut ingen aning om hur banan gick what so ever! Hade "i tidens hetta" tänkt på allt annat förutom det. Försent. Jag gick in på banan och panikkollade runt efter ettan. På den här nivån (särskilt när det inte ens var en LD) så är banorna enormt logiska så jag försökte lugna mig med att om jag bara hittade ettan så skulle det väl lösa sig. 

 

Efter kanske ett varv på fyrkantsspåret hittade jag ettan. Det var även bara en rak linje till tvåan. Jag bara red på. En logisk vänstersväng, och så var även trean och fyran på en rak linje. Sedan hade jag ingen aning om jag skulle till vänster eller höger. Men det var höger som "talade till mig" och där var femman och sexan, även de på en rak linje. Sacke var med på noterna och klippte hinder efter hinder och jag behövde bara tänka på vart nästa hinder var. Teamwork? :P Men så kom sjuan lite ensamt och rätt så snabbt. Jag hade tänkt att eftersom sexan var snett mot hörnet från långsidan så skulle man rida kortsidan och sedan svänga upp snett på sjuan, om ni fattar. Men istället kom sjuan några meter in på mitten av kortsidan. Såg den i sista sekund och gjorde värsta s-svängen och kom på den. Sacke klippte även det hindret och vi fick en felfri, väldigt snygg och rytmiskt ritt (förutom sjuan dåra :P ). Gu vad han presterade, särskilt med de omständigheterna! Stolt till 157 000%!!

Efter det hade jag rätt så god tid på mig innan LD. Det var en ny bana, så den här gången kunde jag gå den och  faktiskt lära mig den :P Den var lite svårare med inte lika logiska svängar, men ändå en väldigt lätt bana. 

Red fram mer ordentligt. Gjorde halter, åttor osv och ville att han skulle fokusera på mig. Han fick rätt så flashigt steg i lervällingen ;) Haha stackars plutt var redan lerig på magen och hela benen och mina ridbyxor var inte så vita längre... 

Kunde hoppa lite mer på framhoppningen och bara kände mig allmänt mer redo när jag gick in på banan. 

 

 

Nu var Sacke mycket piggare och hade lite blodad tand. Ettan och tvåan gick rätt så fort. Så var det en högersväng efter tvåan. Där verkligen satte jag mig ner och samlade honom mer och han kom riktigt fint på trean, och också fyran. Sedan tappade jag honom lite i kurvan till femman och han blev lite lång och loj, skyller på att det just där också var extra geggigt och inte så mysigt att springa... Men lyckades fånga upp honom i tid och hoppade femman, och Sacke blodtand tog sexan i farten. Så kom vi fint mot sjuan, men hade ett litet missförstånd vid avhoppet och språnget blev ryckigt. Men jag reflexade och nästan kastade tyglar till honom för att inte dra honom i munnen, och över kom vi, och fick ännu en felfri ritt! :) Inte så pjåkigt alls :P 

Två rosetter hänger nu i mitt rum :) riktigt snygga faktiskt, typ beige och rödbrun (mer brun än röd). 

 

Sedan blev det ju självklart varken bilder eller filmer eftersom vi var så smarta och glömde kamera... Ska fota Sacke med sina rosetter, bara för er :), men inte nu, för nu ska jag iväg och rida Elaine. 

 

 

Idag var jag och jobbade på Harbo kyrkogård istället för Östervålas. Jag och Fanny var själva där och skulle arbeta. Vi hade fått lite uppgifter men det var mest "ja men gör det som ni tycker behövs göras...". Mohaha... :P 

Men vi åkte runt lite med traktorn, tömde sophinkarna på kyrkogården, pratade, krattade på parkeringen... Sådant som behövdes göras ;) Vi skulle klippa gräset men det regnade ett tag så det var för blött...

Nej men vi jobbade faktiskt på rätt så hårt, tro det eller ej ;)

Lite bilder från dagen;

 

Igår var jag ju som sagt hos Nygård med Bambi och Sacke (och två syrror). Det var meningen att vi skulle hoppaskutta men det slutade med att vi körde lite travbommar (bara några gånger över) och sedan massa galopparbete. Lite kondisträning. 

Sedan fick Sacke avsluta med något språng över ett räcke som stod där bara för att jag inte kunde låta bli ;) Men lite allroundpass :P 

Sacke var riktigt fin mot slutet. Han är en sådan som måste få bli lite tröttare, bli av med lite extra energi, och då blir han som finast. Så någonstans i mitten där han är lagom trött men inte för trött så är han finast. Haha ja, rymdforskning... ;) 

 

Sacke o Bambi, och Tia där bakom :P 

Eftersom det inte blev någon hoppning igår hos Nygård så ska jag dit och markarbete/skutta idag istället. Men bara lågt och överdrivet lätt, eftersom även Bambi ska med, 3åriga B-ponnyn. Hon är inte tillräckligt inriden för att hoppa med ryttare, så hon ska longeras över hinder och bommar och även få löshoppas lite, och Sacke ska agera lite draghjälp och publik :P

Bambi är en ponny som jag verkligen tror kan komma långt inom hoppningen om hon får chansen. Hon har inte alls hoppat mycket hittills, men hon har en jättebra attityd och fin teknik, så nu får vi bara sakta men säkert träna henne och hålla allting roligt och lätt än så länge. Jag är ju tyvärr för stor och gammal för att hoppa hästen. Hjälper med inridningen men även fast jag "bara" är på gränsen så känner jag mig för stor för den lilla ponnyn, som även är en rätt så smidig modell, så det får bli syrran som får hoppa. 

 

bambiplutt i början av sommaren. 

Nu ska vi köra ett litet åsiktsinlägg ;) 

Att snacka skit - okej eller inte? Att snacka skit är när man sitter två eller fler och pratar negativt om andra människor, som oftast då inte är där. Den vanligaste anledningen är väl att man ska känna sig cool. Att passa in, att kunna säga någonting och så håller alla med. Och, handen på hjärtat, alla har gjort detta någon gång. Man kanske inte alltid är den som säger det elaka, men ofta räcker det med att man bara är där och håller med för att vara en del av det. 

 

Personligen försöker jag att inte snacka skit. Jag vet hur det känns att vara den som alla snackar skit om. Hur det är att vara den som kommer in i ett rum där alla tystnar och vänder sig om och glor. När man känner att människor ger en blickar från andra sidan av rummet, bara någon sekund men som känns som pilspetsar. Jag skulle aldrig vilja utsätta någon annan för det. 

 

Det finns väl olika nivåer, eller kategorier, på det. En nivå är väl att man kanske har dåligt självförtroende och tycker bättre om kanske sin ritt på tävlingen eller sin hoppsits om man klankar ner på någon annans. 

Jag känner även människor som helt enkelt inte kan tåla tystnad. De bara måste prata, och då är det så lätt att bara slinka in ett "h*n tror att h*n är jätteduktig på att köra bil men har du åkt med h*n*? Herre gud vad knackigt det  går!" . Inte ok!, någonting av dem. 

Egentligen skulle jag vilja dra allt sådant här över en kam. Allt skitsnack är dåligt. Men det finns faktiskt en kategori som jag tycker kan vara okej på vissa villkor (mörda mig inte nu...). 

 

Men det är när man har blivit elakt behandlad. X kanske har sagt någonting elakt om mig, trackat ner på någonting jag gjorde eller skrattat när jag gjort bort mig. Någonting som har fått mig att må dåligt. Jag kanske inte kan visa det just då, men när jag kommer hem kan jag inte sluta tänka på det X sa eller gjorde. Då tycker jag att jag har rätt att prata om det. Om jag sitter med min bästa vän eller någon i familjen eller någon annan jag har nära relation med, så har jag rätt att ta ut min aggression på något sätt. Om jag behöver säga att X är elak och dryg och inte värd att få klanka ner mig för jag är mycket bättre än X, för att jag ska kunna må bättre, då tycker jag att jag har rätt till det. Det var ju X som medvetet fick mig att må dåligt i början. Så länge jag inte går för långt. 

 

 

Har nu satt in den nya designen och bakgrunden. (Tryck på F5 om ni inte kan se något). Har massa småfix kvar men det orkar jag inte göra nu ;) 

 

Men jag vet inte vad jag tycker själv egentligen. Gillar själva headern, men bakgrunden kanske blev lite för rörig? Eller? Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker :/ 

 

Det här är nog den tredje designen jag gör någonsin så är rätt så nybörjare på det här så all snäll kritik är välkommen! :) 

 

designen. 

...om bloggen ser lite skum ut nu, t.ex. med headern... Men jag håller ju som sagt på att göra en lite mindre makeover så ni får ha lite tålamod ;) 

 

Idag är jag ledig från jobbet för att jag ska iväg och fixa passet inför Taize. Sista minuten, det är grejjer det... 

Kommer att rida när jag kommer tillbaka. Ska hoppskutta lite hos Nygård, innan på Söndag då jag ska till Hofors. Bara lite chill. 

Han har fått vila några dagar nu sedan VålaPayandjumpen eftersom han gått rätt så hårt sedan innan ridlägret och till dess. Så därför har vi inte hoppat så mycket heller så ska bara känna igenom honom mest, lite skoj :) 

 

Dessutom har hästen blivit RUND om magen igen. Det går på tre sekunder så fort han får börja gå på gräs, som han gör nu. Poff säger det. Ahupp...

 

Världens mest onödiga inlägg men nu vet ni det :) 

 

...fast det går inte så jättebra. 

Sneak peak; 

black n white är det nya svarta :P 

Nej men jag suger på att göra designer. Särskilt när det kommer till att koda in allting och allt måste passa ihop. Har inget tålamod alls. Men vad tycker ni än så länge? 

Cyklade hem från Våla-jobbet idag. Inte så ovanligt, förutom att det SPY-regnade idag! Snodde/lånade regnjacka från jobbet (som gick ner till knäna så jag såg ut som BATMAAAAN!!) och jag var inte så tunnt klädd i allmänhet, men efter 1h och 30 min cykeltur i SPY-regn har jag nog inget annat val än att välkomna förkylningen. Det rann vatten från ansiktet när jag kom hem och jag kunde krama ut kläderna till en vacker liten pool på terrassen (okej jag gjorde inte det men skulle jag känt för det så hade jag kunnat...). 

Men BATMAAAN-känslan i mig efter fladdermusregnjackan säger att jag ska fighta förkylningen, så nu sitter jag i varma mjukisar och ignorerar att mitt huvud har börjat bulta. Bajskorv. Jag som ska tävla på söndag... Fit for fight till 100% really... 

 

U sad batman?? 

Om jag inte har sagt det tidigare så har Tia sommarexem. Det visste vi när vi köpte henne och vi fick många tips om krämer och saker man kan tänka på under sommaren. Första sommaren (förra sommaren blir det då) var vi ändå, trots alla tips, inte så jätteförberedda på vad som komma skulle. Eller förberedda var vi väl, med krämer och solskydd i hagen osv, men inte mentalt. Jag hade sett sommarexem förut, men den hästen kliade av man, svans och pannlugg. Tia kliade av, utöver det, även päls på öronen och sår i ansiktet. Hon mådde även inte så jättebra mentalt av det, utan blev mer stressad under den tiden och såg inte så jättefin ut i kroppen. Hon både såg och mådde rätt så tarftligt under den sommaren kan jag ju säga. Inte en rolig tid... 

 

Den här sommaren gick det bättre. Vi var beredda innan, både mentalt och med produkter som skulle hjälpa henne. Men det har gått bättre än förväntat den här sommaren. Det kan både bero på att det inte är den hetaste sommaren hittills, vi var bättre förberedda med kräm och visste lite mer hur vi skulle göra, och hon kanske har varit lite tryggare i sig själv här och har inte panikkliat lika mycket. Nu, efter halva sommaren, har hon större delen av manen kvar, mycket av svansen och pannluggen. Hennes öron har hon fortfarande kliat på, och hon har kliat upp något sår i pannan och ser en aning tarftlig ut. Men hon mår mentalt bättre den här sommaren och hon är rund om magen :) En bra sommar hittills alltså. Väldig förbättring från förra sommaren! 

 

Men istället är det Sacke som har dragit åt sig en släng av exem den här sommaren. Ja, Sacke! Tydligen (har jag hört) så har basjkirer lite lättare än andra att få just sommarexem, men Sacke har varit den som har sluppit sådant.  Han hade inte ens en uns förra sommaren och förra ägaren har inte sagt någonting om tidigare somrar. Men någonting är det som har gjort att Sacke har dragit på sig en rätt så medelkraftig släng av sommarexem. Med medelkraftig menar jag att han inte har "Tia första sommaren-exem", men han har kliat av sig nästan hela manen! Inget på pannluggen eller svansen, eller någon annan del av kroppen. Men just manen har han bara några ynkliga tofsar kvar. 

Hade jag vetat eller misstänkt något tidigare hade jag kunnat förutbygga det. Men det kom rätt så snabbt, och fort gick det. När jag märkte att han började klia blev jag förvånad, och smörjde in honom med samma kräm som Tia använder. Den lindrade, men han fortsatte klia och nu har han gjort ett bra jobb med att eliminera sin annars så tjocka och fina man. Bara så där. 

Nästa sommar kommer jag att vara mer förberedd. Nu vet jag att även han kan få det, och jag kommer att kolla efter tecken tidigt. Men den här sommaren finns det inget jag kan göra för att rädda hans man och stackarn ser ut som om en treåring gått lös på honom med en sax (eller två...)... Suck och stön...

 

förra sommaren...

 

har ingen bra bild på nu men tänk er bilden över fast ingen man :( 

 

Tänkte berätta om när jag mosade min fot. Det var igår. Jag och M (en tjej som också sommarjobbar på kyrkogårn´) var på väg från "vaktmästarhuset" till kyrkan. De är på olika sidor av kyrkogården så eftersom vi är rätt så lata tog vi el(golf-)bilen. Jag körde, och som vanligt satt jag lite slappt med benet hängande utanför eftersom det ändå inte finns dörrar på sidorna. (auch tänker ni nu, för jag kan inte vara den första som har gjort det här... :P ) 

När vi åkte igenom kyrkogårdsgrinden var vi även där väldigt lata. Eftersom elbilen är smal så kommer den igenom även fast man bara öppnar halva grinden (det är knappt men det går), och eftersom den delen redan var öppen var det bara att köra på. Tänkte ju inte alls på min stackars fot som hängde utanför och dinglade... 

 

Som ni kanske fattar så lyckades jag komma tillräckligt nära grindstolpen (som är tjock och gjord av sten...) för att klämma min fot mellan elbilen och stolpen. Foten vred sig åt andra hållet, alltså bakåt, och jag gled åt sidan på sätet eftersom foten satt fast, tills jag inte kunde glida mer. Jag skrek till och pressade hårdare på gaspedalen... 

Jag hade väldans tur som inte kom närmare stolpen. Det slutade med att jag hade en "blixtsmärta", alltså kunde knappt röra foten ett tag efter, men det svalnade av och idag, en dag senare, känns det bara i vaden om jag tar jättelånga steg och stretchar ut vaden (måste ha fått någon smäll på muskeln där eller något...). Men en sådan sak  kan sluta väldigt olyckligt. Hade kunnat gjort mig illa ordentligt, slitit av någonting i benet eller brytit något ben i foten? Hade väldans tur eftersom jag inte körde så fort igenom grinden och eftersom jag inte kom alltför nära. Men ont gjorde det. 

 

 

Nu har jag anmält mig och betalat för Hofors den 15e. Ska hoppa 70 och 80 cm, båda Clear Rounder. Även här ska det vara bara klara det, känna oss duktiga och få självförtroende och rutin och så åker vi hem :P Nu är jag jättepeppad efter Pay and jumpen i Våla ;) 

 

I torsdags var jag på pay and jump i Östervåla. Det blev lite typ skruttigt i början, för eftersom jag jobbade till fyra i Östervåla så skulle jag inte hinna hem innan, så syrran fick göra i ordning Sacke och ta med honom, hans grejer och ombyte till mig och åka dit så möttes vi där (ja jag vet jag har världens snällaste syrra!! )

Haha lite roligt var det att jag kom dit före dem och så passade jag på att gå banan så att jag bara kunde byta om och köra sen. Så jag gick banan i röd, massiv t-shirt där det stod svenska kyrkan både bak och fram, och så arbetsbyxor där det också stod svenska kyrkan. (sådan där med massa fickor och knäskydd). Haha fick några  blickar ;)

 

Båda rundorna jag hoppade var likadana. 

70 cm: på framridningen var han riktigt fin. Framridningen var på en gräsplätt bredvid parkeringen, och vi var kanske tre pers där då, jag, Nygård och en till, och Sacke skötte sig bra. Tänkte på att inte gå för tidigt till framhoppningen eftersom det var jättemånga där och den inte var alltför stor. 

Väl på framhoppningen hoppade jag först krysset några gånger i trav. Alltså trav-hopp-landa i galopp-och sedan halt innan kortsidan. Eftersom det var många hästar där blev han mer upp i luften och lite överallt så ville att han skulle fokusera på mig och inte bara kuta. Sedan körde jag i galopp och med halt. Sedan gjorde jag samma sak med räcket och krysset och han blev verkligen fokuserad och vi kunde typ glömma alla runt. 

Även jag blir lite typ att jag kollar runt och tänker för mycket på vart alla är och att hålla mig ur vägen. Jag måste som sagt tänka på att jag har lika mycket rätt som alla andra att vara där. Men det gör Sacke lite spänd också, men det är något att öva på och det kommer väl med tiden att båda blir lite mer hemma i allting. 

 

Men på banan gick det bra.. Galopperade först runt något varv och han var jättefin och bjöd utan att springa och var där jag ville ha honom lixom. Jag tänkte att rundorna idag verkligen skulle vara typ som lektionerna och inte typ pressa tävling. (om ni fattar :P ) 

Men ettan och tvåan gick bra. Trean var i en lite konstig vinkel så vi kom som om vi skulle rida runt och jag visade honom hindret försent. Helt mitt fel. Men endå så var han skitbussig och när jag visade hindret typ gled han åt sidan så att han kom på mitten och så hoppade han. Pro häst man har ;)

Fyran var också lite skum vinkel. Man hoppade trean som stod mitt på kortsidan, och sedan var man tvungen att svänga direkt för att inte få värsta typ s-svängen mot. Men han lyssnade jättebra och hoppade. (stolt :) ) Femman och sexan stod på linje på långsidan och jag var tvungen att sätta mig och korta upp honom. Släpper man innan första hindret så kan det gå rätt så fort till andra, särskilt en bit in i banan. Femman gick jättebra. Sedan gick det fort ändå, och jag satte mig ner och kortade. Det och att han hade skum galopp ledde till en kick. (kag kanske även körde lite typ panikkortning??). Men jag skänklade och släppte honom framåt (för att han ska komma ut ur kickandet, ibland blir det att kommer en så kommer en till ) och han såg hindret och hoppade. Även sjuan, sista hindret, gick bra och vi kom ut med en felfri ritt :) (ingen rosett eftersom det var pay and jump men vad spelar det för roll :P) 

 

Jätteförbättring från Frösåker, både i hur han kändes och hur han hoppade. Förberedde honom mycket bättre och jag hade inte lika typ nervöst sammanbrott på banan heller ;) 

Var faktiskt redo att åka hem. Klappa om Sacke för en jättebra runda, åka hem och leva på den lixom. Bra start.  Men noup, här skulle man starta 80 också så det var väl bara att köra :P 

 

80 cm: inser att inlägget har blivit långt så ska hålla mig kortfattad nu. 

På lektionerna kör vi att vi hoppar en bana, skrittar medan de andra hoppar, kanske hoppar något språng till och sedan hoppar en till bana. Eftersom hindrena är låga tänkte jag köra lite samma princip. Höll mig på framridningsbanan och skrittade och travade lite. Det tog lång tid för dem att höja så väntade lite. Jag var femma i 80, direkt efter Nygård. 

Hade typ planerat allt i minsta sekund för att lixom inte stressa upp allt, både för mig och Sacke. Så väntade tillochmed två extra sekunder innan jag började gå på stigen som ledde till framhoppningen. Men när jag var nästan framme så kom det två hästar emot mig från framhoppningen. Eftersom det var dike bredvid så kunde vi inte gå förbi varandra, och de var två och jag var en så jag fick vända tillbaka... 

Så när jag kom till framhoppningen kom det någon och sa; vill du hoppa ett språng innan vi höjer? (det var typ fem eller sex i 80). Jag bah; visst. Han sprang mot hindret. Eller inte sprang men det gick fort. Men hann inte göra så mycket åt det för sedan höjde dem och jag skulle in på banan. (Bajskorv!).

 

När jag kom in på banan hade jag fortfarande den där känslan av att jag var tvungen att skynda mig för att hinna. Det och att jag var pisstrött! Så fortare än 70 gick det i alla fall... Ettan gick bra. Men han landade i fel galopp. Så bytte han med fram men inte med bak. Kände ju att det var fel men tänkte att han hoppar nog (ja, så trött var jag...). Ja, han hoppade, men fick med sig övre bommen. (det var inte bara korsgaloppen utan en blandning av att det gick lite snabbt, korsgalopp och inte den perfekta vägen. Men hade jag brytit av och rättat galoppen hade ju det mesta löst sig av det...) Asså gud var sur jag var på mig själv efter det! Så himla onödigt! Lätt att vara efterklok men jaja... Resten av banan gick bra. Kom faktiskt på mig själv av att det gick för fort in mot femman och sexan, linjen längst långsidan, så kortade upp honom och han var jättefin igenom. 

Fyra fel pga en rivning som var mitt fel. Men skulle inte kunna vara nöjdare över ponnyn!