Nu när det här inlägget publiceras sitter jag på bussen. Det är en delfinbuss. Det innebär att vi sitter allihopa på övervåningen, har väskorna på "nedervåningen", och att det finns både toalett och "TV"-alltså där man kan se på film. Jag har ingen aning om vad vi kommer att göra när det här inlägget publiceras. Sova, kolla på film, spela gitarr och sjunga så att lungorna sprängs och den andra gruppen från Björklinge som delar buss med oss tror att vi är galna? Äta matsäcken, sova lite till? Det är väl det bussresan kommer att bestå av, så tråkigt men ändå mysigt :P (i en lagom lång stund ;) ) 

 

Om allt gick som det ska så åkte vi från Harbo imorse klockan tjugo över fyra, åkte till Björklinge och hämtade upp det andra gänget, som förhoppningsvis har lite humor om de ska sitta instängda med oss i 30 timmar för det behöver man, och sedan åkte vidare till Taize. Och om allt går som det ska lär vi vara framme imorgon ungefär mitt på dagen, kanske någon timme in på eftermiddagen. Jag kan inte fatta att jag gick med på att sitta i en buss så länge. Jag kommer att dö... Halvt bokstavligt och halvt bildligt talat.

 

Jag har ett problem, alltså helt ärligt. Sitter jag stilla för länge så får jag typ att det kliar i benen. Som när fötterna somnat och så har man precis "väckt" dem, och så gör det jätteont ett tag. Ungefär så fast ändå annorlunda, svårt att förklara. Och det blir ännu värre när jag är trött men inte kan somna för att jag bara är trött psykiskt men inte fysiskt.

Samt om jag sitter tight och inte kan sträcka ut benen eller kroppen helt. Då får jag som klaustrofobikänningar och minipanikattack för att jag inte kan röra på mig helt fritt, och då måste jag gå ut och gå någonstans, så jag kommer att spendera 30 timmar genom att gå fram och tillbaka på mittgången i bussen... Är det nu man ska säga FML? 

 

Vill bara också säga att jag har med mig min lilla söta kamera, så det kommer att bli några många bilder när jag kommer tillbaka. 

 

En sista grej; jag måste döpa min kamera. Den är så liten och söt så att den tvunget måste ha ett namn. Min mobil heter Sten, men jag tänkte att min kamera borde ha något lite mer fantasifyllt namn. Om ingen annan kommer på ett namn så kommer den få heta Kurt-Bert eller Greger.

Tänkte faktiskt helt ärligt på Bengt, men det har jag redan döpt en kattunge till så det är upptaget. 

 

Världens flummigaste och längsta inlägg, men klockan är ett på natten när jag skriver det här, och jag är fylld med ångest för att jag inte har packat och bussen går från harbo om lite mer än tre timmar... Så jag skriver från mitt hjärta nu...